Handeln avancerade i enlighet med sina mål
Det finländska statsskeppet seglade i stark medvind år 2017: bruttonationalprodukten ökade med mer än 3 % och sysselsättningsläget blev betydligt bättre.
Den starka ekonomiska konjunkturen syntes också i konsumenternas förtroende. Statistikcentralens konsumentbarometer visade högre siffror i februari 2018 än någonsin tidigare under den tid som mätningar gjorts. En ljus och optimistisk atmosfär som är gynnsam för konsumtionen är en utmärkt nyhet för handelsbranschen.
En långsam inflation, ett ökat antal sysselsatta och de genomförda skattelättnaderna för förvärvsinkomster har förbättrat köpkraften. Vi hälsar också med glädje de politiska beslut som lett till en minskning av regleringen i Finland.
År 2017 uppskattas allmänt ha varit ett toppenår för ekonomisk tillväxt. Utsikterna för år 2018 är också positiva.
Förändringen inom handeln börjar synas
Utvecklingen av parti- och detaljhandelns omsättning uppvisade inte riktigt en så stark tillväxt som samhällsekonomin som helhet. Partihandelns omsättning växte med cirka 2 %. Vi förutspår en likadan tillväxt på 2 % för år 2018–2019.
Detaljhandeln växte också med dryga 2 % och vi förutspår att utvecklingen kommer att fortsätta i samma takt i år. År 2019 kommer tillväxten antagligen att sakta av till 1,5 %.
Nu börjar förändringen inom handeln synas på allvar, när automatisering och digitalisering, effektiviseringen av verksamheterna och den internationella och inhemska konkurrensen förändrar strukturerna.
En ökning av omsättningen skapar inte längre automatiskt nya arbetsplatser. I fjol till och med minskade sysselsättningen inom handeln och den tillväxt som vi förutspår för i år är inte nog för att upprätthålla den nuvarande sysselsättningsnivån inom parti- och detaljhandeln.
Just nu råder ett matchningsproblem på arbetsmarknaden inom handeln. Det finns lediga arbetsplatser men platserna fylls inte. Det råder stor brist speciellt på digitalt kompetenta personer. Det finns också konstant efterfrågan på personer med toppkunnande inom kundservice och en djupgående kunskap om produkterna.
Reformen av alkohollagen var en bra början
2017 var ett livligt år för intressebevakningen inom handeln. På slutet av året godkände regeringen med knapp marginal den nya alkohollagen som tillåter försäljning av drycker med en alkoholhalt på högst 5,5 procent inom detaljhandeln. En förhållandevis liten ökning av alkoholhalten skapade en enorm politisk och samhällelig debatt.
Finlands alkohollag har varit en av de striktaste i Europa. Det här var ett litet steg mot en friare och mer tolerant modell. Förra gången man vågade göra omfattande ändringar i lagen var på 1960-talet.
Reformen är mycket måttfull och man kan se den som ett startskott för liberaliseringen av alkoholpolitiken i vårt land. Det finns inga skäl för överdrivet förmynderskap eftersom totalkonsumtionen av alkohol och ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i Finland redan flera år i rad.
Reformen av alkohollagen stödjer den inhemska marknaden, minskar resandeinförseln och styr skatteinkomster till det egna landet. Förutom på handelns vägnar är vi också glada för restaurangservicens och småbryggeribranschens skull, som får ett uppsving i och med reformen.
Finsk Handel fortsätter arbeta för en friare alkoholpolitik och mer konkurrens inom branschen. Vårt slutliga mål är att avveckla Alkos detaljhandelsmonopol som saknar grund på en fri marknad.
Nästa steg: mer konkurrens inom apoteksbranschen
Läkemedelsförsäljningen var ett annat föremål för livlig debatt under hela året. Finsk Handel har haft ett långsiktigt mål att öka konkurrensen inom apoteksbranschen. Målet är att åstadkomma ett förslag om ämnet till nästa regeringsprogram.
En ökad konkurrens inom branschen vore absolut välkommen eftersom det är möjligt att sköta läkemedelsförsäljningen på ett mycket effektivare sätt än i dag utan att behöva skära ner på läkemedelssäkerheten. Hela samhället skulle gynnas av en effektiviserad läkemedelsdistribution. Många länder i Europa har goda erfarenheter av att avreglera handeln och förnya branschen, till exempel Sverige.
Mer EU-reglering i Finland
Under de tre senaste åren har det skett en påtaglig positiv förändring när det gäller avregleringen av handeln i Finland. Reformen av markanvändnings- och bygglagen har gjort det lättare att bygga nya butiker och utvidga dem som redan finns. Avregleringen av öppettiderna har ökat försäljningen och konsumenterna har varit nöjda med reformen.
Det finns skäl att fortsätta den här utvecklingen eftersom Finland fortfarande har en starkt reglerad samhällsekonomi i en internationell jämförelse.
Finsk Handel har inte som mål att avveckla all reglering, utan att utveckla och förbättra den. En positiv reglering som skapar möjligheter behövs, och det kan till och med vara en styrka för det finländska samhället.
Den lagstiftning som förbereds i EU just nu kommer att medföra ny press och nya förpliktelser inom handeln. En del av lagstiftningen visar drag som pekar på att den fria konkurrensen kommer att begränsas och ingrepp göras i marknadsekonomins mekanismer på politiska grunder. Därför har vi kontinuerligt stärkt vår intressebevakning på EU-nivå.
Just nu förbereder EU förpliktande lagstiftning som gäller livsmedelkedjans verksamhet. Hittills har livsmedelskedjorna i Finland främjat god affärssed med hjälp av självreglering som bygger på samarbete mellan producenterna, handeln och livsmedelsbranschen. Vi anser att det lönar sig att fortsätta på denna linje. Tvingande lagstiftning är en dålig riktning för utvecklingen, då politiska ambitioner ligger som grund för det.
Från och med slutet av maj 2018 regleras behandlingen av personuppgifter i företag av EU:s allmänna dataskyddsförordning. I Finland håller man med snabb tidtabell på att stifta en ny dataskyddslag som är baserad på förordningen. Eftersom EU-förordningen ställvis är mycket svårtolkad, vill vi hjälpa våra medlemsföretag genom att lägga upp ett uppförandekodex för situationer där dataskyddsförordningen tillämpas inom handeln.
Det nya kollektivavtalet är balanserat
2017 var det första året då fackförbunden förhandlade fram lönerna var för sig, och exportbranscherna definierade löneförhöjningarnas ramar. Kollektivavtalet för Finsk Handel och Servicefacket PAM rf gick ut i slutet av januari 2018. Förhandlingarna var svåra och långa och parterna uppnådde ett avtal först i början av mars.
Det uppnådda resultatet var balanserat. Det nya avtalet innehåller moment som är viktiga för båda parterna.
Då det gäller den föränderliga arbetsmarknaden arbetar vi fortfarande för att öka anseendet för deltidsarbete och främja nya former för arbete och nya sätt att sysselsätta, som till exempel utbildningsanställning.
Ett gott exempel på samarbete är kampanjen Vänligt bemött som genomfördes under det senare halvåret 2017 tillsammans med Servicefacket PAM. Vi ville fästa uppmärksamheten vid det ökande osakliga och störande beteendet som många försäljare råkar ut för från kundernas sida. Det här var inte bara en beteendekampanj. För de professionella inom handeln var detta framför allt en kampanj som främjar arbetarskyddet.
Finland växer genom handel
Handeln har en stor inverkan på samhällsekonomin. Med sina multiplikatoriska effekter producerar handeln 15 procent av Finlands bruttonationalprodukt. Hela kedjan sysselsätter nästan 450 000 personer. Handeln betalar näst mest samfundsskatt och redovisar en stor del av de direkta och indirekta skatterna.
Utifrån av de här siffrorna kan man sluta sig till att Finlands ekonomi inte klarar sig utan handeln. Handeln är också en livsviktig kanal för att styra inhemska produkter till marknaden både i det egna landet och utomlands.
Eftersom handeln har en så stor betydelse för samhällsekonomin och för att den stenhårda internationella konkurrensen hela tiden blir hårdare, är det klart att den finska handeln inte ska belastas med kostnader som minskar dess konkurrenskraft internationellt.
I vårt land har stiftats olika program som stödjer konkurrenskraften redan i många tiotals år. Deras innehåll har återspeglats i den ekonomiska politiken. Servicebranscherna har inte tidigare haft motsvarande program.
Finsk Handel har bjudit in ett brett nätverk av medaktörer för att bygga ett framtidsprogram för servicebranscherna tillsammans. Tanken är att målen syns redan i nästa regeringsprogram år 2019.
Stark och förutseende intressebevakning
De 2 200 företag som är medlemmar i Finsk Handel representerar alla branscher inom handeln: detalj- och partihandel, teknisk handel, bilhandel och apotek. Förutom företagsmedlemmarna har vi 25 medlemsförbund. Intressebevakningen omfattar sammanlagt cirka 7 000 företag.
De strategiska målen för vår intressebevakning är en skattepolitik som stöder köpkraften, avreglering och främjande av mer ändamålsenlig reglering samt förnyande av arbetsmarknaden. Vår vision är att med hjälp av en stark och förutseende intressebevakning skapa de bästa möjliga verksamhetsförutsättningarna för handeln.
