Finlands handel fick en starkare röst
År 2015 var verksamhetsförutsättningarna för handeln alltjämt utmanande i Finland. Konsumenternas köpkraft minskade för fjärde året i rad. Under de senaste två åren har totalt 12 000 arbetstillfällen försvunnit från handelssektorn. Ändå erbjuder handeln fortfarande närmare 300 000 arbetstillfällen och sysselsätter därmed flest människor i det finländska näringslivet.
År 2015 var ett tudelat år. De största branscherna inom detaljhandeln – dagligvaror, varuhus och järnhandeln – gick tillbaka, medan många branscher inom fackhandeln däremot uppvisade en glädjande stor tillväxt. Partihandeln, som undergår strukturella förändringar och möter hård internationell konkurrens, förlorade omsättning inom nästan alla branscher.
Efter den utdragna lågkonjunkturen finns det äntligen tillväxtutsikter för handeln –
de vilar dessvärre på en synnerligen bräcklig grund. Enligt en prognos från Finsk Handel kommer handeln att växa med 0,5 procent i år och lika mycket år 2017, förutsatt att tillväxten inte kvävs genom skattehöjningar.
Effektivare intressebevakning
År 2015 var ett mycket viktigt år med avseende på intressebevakningen inom handeln. Året präglades av tre centrala händelser: riksdagsvalet, det nya regeringsprogrammet och samarbetet mellan förbunden inom handelsbranschen.
Att påverka regeringsprogrammet var ett centralt mål för Finsk Handel. Vi är nöjda över att statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram är företagsvänligt på ett balanserat sätt. Regeringens beredvillighet att avveckla onödig reglering har upplevts som synnerligen positiv. Vi hoppas också att regeringen håller sitt löfte och låter bli att höja skatterna, eftersom det skulle vara rena rama giftet för köpkraften och därigenom kväva vår livskraftiga hemmamarknad.
Som nationell intressebevakningsorganisation för branschen främjar Finsk Handel finländsk handel, förbättrar verksamhetsförutsättningarna för och samarbetet mellan handelns företag samt sörjer för medlemmarnas närings- och arbetsgivarförmåner.
År 2015 intensifierades samarbetet mellan Finsk Handel och fackhandelsförbunden, vilket har skapat förutsättningar för en ännu effektivare intressebevakning. Vi har lyckats öka antalet möten och förbättra mötenas kvalitet och effektfullhet avsevärt. Vårt budskap har kommit fram bättre än tidigare i medierna. I följande skede kommer Finlands Dagligvaruhandel med i samarbetet. Man har också inlett förhandlingar om samarbete med Suomen Tukkukauppiaiden Liitto.
De 2 200 företag som är medlemmar i Finsk Handel representerar alla branscher inom handeln: detalj- och partihandel, teknisk handel, bilhandel och apotek. Förutom företagsmedlemmar har vi 25 medlemsförbund. Intressebevakningen omfattar sammanlagt cirka 7 000 företag.
En viktig roll på arbetsmarknaden
Finsk Handel förhandlar om kollektivavtal för branschen, löser arbetskonflikter och betjänar sina medlemmar i anställningsfrågor.
År 2015 bevisade igen en gång att det finländska arbetsmarknadssystemet fungerar dåligt. Det tar för lång tid att få till stånd förändringar, och arbetsfreden rubbas alltför lätt. Slutet av 2015 och början av 2016 präglades av förhandlingarna om samhällsfördraget. Målet med fördraget är att göra vår ekonomi mer förutsägbar, förnya dess strukturer och förbättra företagens konkurrenskraft.
Bland de viktiga mål som Finsk Handel har satt upp för arbetsmarknaden just nu kan nämnas att höja deltidsarbetets status och öka möjligheterna till deltidsarbete samt att främja lokala avtal.
Sysselsättningen bland unga främjas
Handeln är den bransch som sysselsätter flest ungdomar i Finland. Vi vill göra allt för att dels förebygga marginalisering och minska arbetslösheten bland unga, dels göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. En lösning som vi har föreslagit är en ny typ av utbildningsanställning inom handelsbranschen, som skulle göra det möjligt för unga att komma in i arbetslivet på ett flexiblare sätt.
År 2015 gick vi med i den nationella samhällsförbindelsen för hållbar utveckling, samarbetsprojektet Sitoumus 2050 (Förbindelse 2050). Inom ramen för det projektet vill vi uppmuntra våra medlemsföretag att aktivt främja sysselsättningen och förebygga marginalisering bland unga. Vi har också förbundit oss till att bygga upp ett eget ungdomsprogram för åren 2015–2019.
Forskning, utbildning och kommunikation
Vi arbetar hårt på att göra branschen kändare. Vi utvecklar forskningen och kommunikationen inom branschen, anordnar mångsidiga kurser och evenemang och främjar också det internationella samarbetet inom handeln. Vi påverkar lagstiftningen både på nationell nivå och på EU-nivå för att främja konkurrensen och avveckla regleringen.
Medlemsföretagens röst hörs bland annat i kommittéarbetet, med över 100 representanter från medlemsföretagen. Kommittéerna påverkar på många sätt frågor som rör handeln.
Diskussionsämnen år 2015
Starka teman som diskuterades bland medborgarna, i medierna och bland de professionella i handelsbranschen var å ena sidan de tre megatrenderna digitalisering, internationalisering och samhällsansvar, och å andra sidan riksdagsvalet, det nya regeringsprogrammet, samhällsfördraget och behovet att förnya arbetsmarknaden.
Ett annat stort diskussionsämne var naturligtvis flyktingkrisen, som skakar hela Europa. Handeln har ofta ansetts kunna erbjuda arbetsplatser för invandrare och främja invandrarnas integration. Många företag inom handelsbranschen har redan lång erfarenhet av att sysselsätta invandrare.
Fullständigt avreglerade öppettider har i många år varit ett mål inom handelsbranschen, och i början av 2016 blev det äntligen verklighet. Nu kan affärerna själva bestämma när de håller öppet. I det rådande svaga ekonomiska läget ökar denna reform affärernas möjligheter att erbjuda arbetsplatser och skapa tillväxt.
Konkurrensen inom dagligvaruhandeln – eller snarare den påstådda bristen på konkurrens – har i flera år varit ett hett diskussionsämne i Finland. Ifjol fick vi obestridliga bevis på att konkurrensen de facto fungerar. Priset på livsmedel sjönk med två procent i Finland till följd av den hårda priskonkurrensen.
