Kaupan vuosi

ENG / SE

Tjänstesektorns framtid ska tryggas

För handeln var år 2016 ett lovande år. För första gången sedan 2012 uppnådde man en tillväxt i branschen. En låg inflation och ökningen av antalet sysselsatta har bidragit till samhällsekonomins utveckling. Den ökade sysselsättningen och de lättnader i inkomstbeskattningen som regeringen genomfört ökade köpkraften. Vi förutspår att den svaga tillväxten fortsätter även under de närmaste åren.

År 2016 var bilhandeln speciellt livlig, och försäljningen ökade med nästan nio procent. Partihandelns omsättning höll sig på samma nivå som i fjol, men försäljningsvolymen uppnådde en tillväxt på en procent. Detaljhandeln ökade med knappt en procent, och dess största bransch, dagligvaruhandel, uppnådde en tillväxt på en procent. En tillväxt på en procent kan betraktas som ett bra resultat eftersom den totala prisnivån på dagligvaror sjönk med 0,7 procent i fjol.

På Finsk Handels medlemsföretag ökade antalet försäljare med över fyra procent, även det för första gången sedan 2012. Handeln erbjuder nästan 300 000 arbetstillfällen och sysselsätter därmed fortfarande flest människor i det finländska näringslivet.

Även konkursstatistiken inom handeln vittnar om ljusare tider. Enligt Statistikcentralen har antalet konkurser inom handeln minskat betydligt: i fjol sjönk antalet med sju procent jämfört med föregående år. Mest, med en fjärdedel, minskade antalet konkurser inom partihandeln.

Viktiga steg i intressebevakningen

De 2 300 företag som är medlemmar i Finsk Handel representerar alla branscher inom handeln: detalj- och partihandel, teknisk handel, bilhandel och apotek. Förutom företagsmedlemmar har vi 24 medlemsförbund. Intressebevakningen omfattar sammanlagt cirka 7 000 företag.

År 2016 var ett viktigt år för Finsk Handels intressebevakning. De strategiska målen för vår intressebevakning är en skattepolitik som stöder köpkraften, avreglering och främjande av mer ändamålsenlig reglering samt förnyande av arbetsmarknaden. Vår vision är att med hjälp av en stark och förutseende intressebevakning skapa de bästa möjliga verksamhetsförutsättningarna för handeln.

Finsk Handel har fördjupat samarbetet med Finlands Dagligvaruhandel och fackhandelsförbunden. I och med samarbetet har vi kunnat satsa mer på intressebevakningen. Vi har träffat politiker och tjänstemän betydligt oftare än tidigare.

Mot mer ändamålsenlig reglering

Den viktigaste prestationen i vår intressebevakning år 2016 var de fria öppettiderna inom handeln. I och med denna förnyelse uppnådde vi ett mål som vi i åratal strävat efter. Förnyelsen har fått ett positivt mottagande bland konsumenterna. De fria öppettiderna har gjort att såväl antalet anställda som antalet arbetstimmar har ökat betydligt.

Finsk Handel hälsar med glädje den avreglering som den finländska regeringen förtjänstfullt har genomfört. EU däremot har ökat regleringen. Överdriven reglering fördröjer ytterligare handelns utveckling i Finland. Därför är vårt mål att främja en ansvarsfull, fri handel, uppkomsten av en fri marknad och avvecklingen av monopol.

Ett av våra viktigaste mål år 2017 är att förslaget till alkohollag ska gå igenom och träda i kraft så snart som möjligt. Ett långsiktigt mål ska vara att helt avveckla monopolet inom detaljhandeln med alkohol. Vi är också nöjda med diskussionen om huruvida apoteksbranschen ska släppas fri för konkurrens. Såväl i alkohol- som i apoteksbranschen är det klokt att gradvis gå mot fri konkurrens.

Även reformen av markanvändnings- och bygglagen har framskridit på ett önskat sätt. Redan under detta år kommer det att bli lättare att grunda nya butiker och att utvidga de existerande i och med att planläggningen avregleras. Detta innebär fler investeringar inom handeln och fler arbetstillfällen i byggbranschen.

Arbetsmarknaden förnyas

Arbetsmarknaden håller på att förnyas, vilket i bästa fall kan leda till bättre konkurrenskraft, tillväxtpotential och förutsättningar för sysselsättning. Finsk Handel är nöjd med att den i samarbete med Servicefacket åstadkom en lösning som är i enlighet med konkurrenskraftsavtalet.

Handelns nya kollektivavtal trädde i kraft i februari 2017. Det innefattar en av de största ändringarna inom handeln på årtionden. Den förlängning av arbetstiden som konkurrenskraftsavtalet förutsätter genomförs genom att införa ett helt nytt system för årsledighet. Arbetstagarna intjänar nu lediga dagar genom att arbeta. Systemet är sporrande: ju mer man arbetar, desto fler lediga dagar får man. Detta är en betydlig förbättring, speciellt för deltidsanställda.

Finsk Handel uppmuntrar till att utnyttja de möjligheter till lokala avtal som det nya kollektivavtalet medför. Samtidigt framhäver vi arbetsfredens betydelse under den kommande förhandlingsomgången på förbundsnivå.

Avtal på förbundsnivå

Finlands Näringsliv EK fattade ett beslut om att inte längre förhandla om kollektivavtal. I fortsättningen förhandlar Finsk Handel själva om sina avtal, precis som andra branschförbund. Nästa utmaning är att skapa en lönemodell på förbundsnivå, som ska testas under höstens avtalsrörelse.

Ändringen har färgat hela intressebevakningsverksamheten: kraven på samarbetet mellan förbunden har blivit större, och förbunden måste arbeta hårdare för den egna branschen. Avtalen på förbundsnivå ska förbättra speciellt den branschspecifika konkurrenskraften.

Ett framtidsprogram för tjänstesektorn

Finlands näringsstruktur är i omvandling. Som en följd av detta har handeln och tjänsterna allt större betydelse för samhällsekonomin. Handeln är i många avseenden den största privata branschen i Finland. Den står för 10 procent av bruttonationalprodukten och sysselsätter 11 procent av de sysselsatta. Handeln och den övriga tjänstesektorn kräver nu bestämt att beslutsfattarna ska erkänna detta faktum.

Under de senaste årtiondena har man utarbetat flera olika program för industrin i syfte att stödja konkurrenskraften. Deras innehåll har återspeglats i den ekonomiska politiken. Inom tjänstesektorn har det inte funnits motsvarande program.

Finland behöver nu ett framtidsprogram för tjänstesektorn, som skapar ny tillväxt, stärker samhällsekonomin, främjar hemmamarknadens livskraft och upprätthåller välfärden. Finsk Handel uppmuntrar intressentgrupperna att komma med och tillsammans planera framtidsprogrammets innehåll. Syftet är att dessa mål ska ingå i följande regeringsprogram redan år 2019.

Handeln sysselsätter flest ungdomar

Liksom i många andra EU-länder är ungdomsarbetslösheten även i Finland i dag skamligt hög. Handeln är den bransch som sysselsätter överlägset flest ungdomar i Finland. Vi gör vårt yttersta för att förebygga utslagningen hos unga, för att minska ungdomsarbetslösheten och för att hitta nya medel att sysselsätta ungdomar. Ett sådant medel är till exempel den modell för utbildningsanställning inom handeln som Finsk Handel har presenterat.

Utöver snabb sysselsättning arbetar Finsk Handel för att främja handelsutbildning på alla nivåer och för att öka handelns dragningskraft som arbetsgivare.

 

Takaisin ylös